I dagarna släpptes en av de största rapporterna som hittills har gjorts i Sverige på temat klimakteriet. Womni, som erbjuder digital klimakterierådgivning, med läkaren Naomi Flamholc i spetsen har intervjuat 40 000 kvinnor 40-60 år för att få fram vilka symtom som är vanligast i klimakteriet.
Resultatet är revolutionerande och sorgligt på samma gång. 8 av 10 kvinnor upplever en försämring i sitt psykiska mående under klimakteriet. Det är alltså det absolut vanligaste symtomet, och betydligt vanligare än svettningar och vallningar som man tidigare trott i Sverige.
Giorgio Grossi, docent i medicinsk psykologi på Stressmottagningen kommenterar rapporten: ”Detta kan vara toppen av ett isberg. Det här leder till att kvinnor lider i onödan när de inte får adekvat vård, skenande sjukskrivningar för samhället och sviktande jämställdhet.”
Vi vet idag att cirka 80 procent av de som är sjukskrivna för stressrelaterade besvär och psykisk ohälsa är kvinnor. Är det då inte viktigt att bredda perspektivet på dessa sjukskrivningar? Kanske är det så att en utmattning i själva verket är ett förklätt förklimakterium?
Womnis rapport visar tydligt att klimakteriet inte bara ”händer” i våra äggstockar utan i allra högsta grad påverkar vår hjärna. Ett narrativ som nu äntligen börjar ta form i Sverige, men som sedan länge varit en fråga på den politiska agendan i många länder. Och en klimakteriehjärna tar ju inte ledigt mellan 8-17 utan följer med oss till vårt arbete.
"Detta kan vara toppen av ett isberg. Det här leder till att kvinnor lider i onödan när de inte får adekvat vård, skenande sjukskrivningar för samhället och sviktande jämställdhet." Giorgio Grossi, docent i medicinsk psykologi på Stressmottagningen
I andra länder och då speciellt i USA, har detta narrativ börjat spridas som en löpeld efter att läkaren Lisa Mosconi släppte sin bok The Menopause Brain tidigare i år. Där tydliggör hon vad hormonerna gör med en hjärna i klimakteriet. Även i UK har man för länge sedan arbetat med frågan och 1 av 4 arbetsplatser är idag det man kallar “menopaus-certifierade”.
Dr Lisa Mosconi tycker att det är dags att vi tittar på klimakteriet inte bara som en reproduktiv transition utan en neuroendokrin transition, dvs att synen bör kompletteras med hur hormoner påverkar vårt nervsystem. Womnis rapport befäster de teorierna. Vi måste förstå, även i Sverige, att klimakteriet påverkar hjärnan. Att det psykiska måendet i klimakteriet har att göra med hormoner. Det gör inte vården idag. Istället blir kvinnor satta på antidepressiva och får en utmattningssyndromdiagnos.
Evidensen för vad en utmattning egentligen är - är idag vag. Vården går på symtom. Det finns också vag evidens för hur de interventioner som görs idag fungerar. Inte förrän nu, år 2024, startar ett projekt på Sahlgrenska sjukhuset där forskarna med hjälp av AI och magnetröntgen ska studera vad som sker i en utmattad hjärna. Men evidensen för vad som sker i en klimakteriehjärna finns redan, om så “bara” utomlands. Att det påverkar vår stresstolerans är inte längre något vi kan blunda för.
Jag vill inte på något sätt förringa utmattningsdiagnoser. Narrativet idag är att utmattning orsakas av dubbelarbete och ojämlikhet. Självklart påverkar “samhället” hur vi mår, men min ambition är att bredda perspektivet och titta på vad som händer med kvinnor biokemiskt. Om våra hjärnor är mindre stresstoleranta på grund av svängande hormoner under förklimakteriet måste vi ha den parametern med oss vid bedömning av utmattning.
För att detta ska tas på allvar bör det komma upp på den politiska agendan och även vården bör omstruktureras för att kvinnor ska få rätt hjälp. Vi är på rätt väg i Sverige, delvis tack vare denna rapport, men vi har fortfarande en lång väg att gå.
Vill ni arbeta för att minska sjukskrivningstalen?
Katarina Wilk, författare och föreläsare, brinner för att sprida den senaste forskningen inom kvinnohälsa och hur våra hjärnor påverkas av hormonsvängningar som ofta leder till feldiagnostiserade utmattningssyndrom med sjukskrivning som följd.
Comments