“Utopier kan skapa en värld där fler kan blomstra”

När SAS dåvarande VD Jan Carlzon 1985 släppte boken “Riv pyramiderna” förändrades synen på hierarkier och ledarskap. Nu vill Pernilla Alexandersson och Jenny Claesson driva samhällsförändring med hjälp av boken “Driv utopierna”. Vi möter Pernilla som berättar om mod, hopp, engagemang – och uthållighet.
”Min utopi är att vi en dag kommer (…) ha museer, ojämställdhetsmuseer, där vi går runt i sällskap av våra barn och barnbarn och förfäras över de starka normer och strukturer kring kön som en gång formade våra liv. Våra barn och barnbarn kommer att fråga oss: ‘Hur kunde ni tänka och göra så där?’”
Orden kommer från en av 19 röster i den nysläppta boken ”Driv utopierna”, en antologi som vill visa nya perspektiv och möjligheter för jämställdhet, jämlikhet och inkludering. En bok som vill väcka hopp, mod och engagemang. Bakom boken står Pernilla Alexandersson och Jenny Claesson, båda genusvetare som tillsammans driver företaget Add Gender. De kallar sig själva och sina medförfattare för ”normingenjörer”.
Normingenjör, vad innebär det? Vi låter Pernilla berätta.
– Vi tyckte att det var en passande titel. Normer är vad allt kretsar kring, och vissa av dessa normer är exkluderande. De vill vi utmana, avkoda, bryta. Inte bara i teorin, utan på riktigt genom att synliggöra och förändra. Vi fick återkoppling från en kund att vi arbetade på ett ingenjörslikt sätt och vi tyckte att ordet normingenjör behövdes! När vi gjorde research visade det sig att det inte fanns några hinder för att skapa nya sätt att vara ”ingenjör” på. Vi kunde använda och fylla begreppet med vårt arbetssätt.
Genom Add Gender kan man gå en normingenjörsutbildning och bli en del av ett normingenjörsnätverk. Hittills har 166 stycken certifierats, vilket Pernilla tycker är ett fiffigt sätt att hålla ihop många olika viljor och kompetenser. Inom nätverket kompetensutvecklar de varandra, utifrån var och ens unika specialkompetens.
– Det finns alltid plats för öppna samtal, som om normer inom olika skrån. Vi lär oss av frågor som “Varför gör ni så?”.
Även i boken möter vi olika tänkare, med olika bakgrunder och olika sysselsättningar. En psykolog, en chef, en civilingenjör, en inspirationsföreläsare, en förändringskonsult, en mötesritare och en beredskapssamordnare, och många fler. Var och en delar med sig av sina personliga berättelser kring jämställdhet, mångfald, jämlikhet och sociala normer. Och framförallt om utopier.
– Utopier i stort och smått för att skapa en mer jämlik värld där fler kan blomstra.
– Vår förhoppning är att var och en som läser kan hitta minst en röst att känna igen sig i.
En målgrupp är inte minst den unga generationen, menar Pernilla.
– Kan vi inspirera dem till att driva en ny form av verklighet? Förflytta deras normer, och få deras hjärtan att ticka?
En annan av de röster vi möter i boken är Frida Caballeros, innovation and inclusion consultant, som skriver om en mansdominerad tekniksektor: ”Det är inte ovanligt att jag ser panelsamtal om jämställdhet i teknikbranschen utan en enda icke-vit kvinna på scenen, och när jag väl ser icke-vita kvinnor i panelen så är det alltid för att samtalet i sig ska handla om mångfald.”
Fler röster. I texten "Om du inte ser det, skapa det", skriver författaren och normingenjören Elisabeth Wadin om hur jämställd litteratur kan skapa ”normställdhet”: ”Hjärnan kan inte skilja på verklighet och fiktion (…) Det sägs att tv-serien Will & Grace hade en enorm inverkan på attityden mot homosexuella när den kom 1998. Det finns till och med något som kallas för Will & Grace-effekten. Serien handlade om två bästa kompisar som bodde ihop (...) Grace var heterosexuell och Will var homosexuell. Men fokus låg aldrig på att Will var gay. Det geniala med serien var att den normaliserade det. (…) Vi kan uppnå samma sak om vi medvetet börjar bryta mot normer när vi skriver fiktiva berättelser.”
Och Aline Groh, normingenjör med djup förankring i funktionsrätt, skriver om sin kusin Julia: “Julia har en intellektuell funktionsnedsättning och får stöd med det mesta i vardagen (…) Du måste lyssna noga och vara helt närvarande för att kunna tolka henne. Att vara med Julia påminner om det som är viktigt på riktigt i livet. Att vara med Julia ställer ett enda, tydligt krav: att du är närvarande. (…) Min utopi är en värld där Julia får bidra med sin förmåga att vara fullt närvarande. I min utopi har Julia uppdrag som går ut på att stötta människor på arbetsplatser där stressnivåerna är höga och besluten komplexa. I miljöer där det är lätt att tappa närvaron. Hennes förmåga att bestämt och lugnt hämta människor till nuet leder till mindre stress och mer genomtänkta beslut. Jag föreställer mig hur Julia besöker ledningsgrupper, chefer, jurister och politiker. En stund med Julia skulle vara ett obligatoriskt inslag, en uppmuntran att tänka på vad som är viktigt, innan beslut som påverkar många människors liv ska fattas.”
I boken finns också Pernillas kollega Jennys text. Hon lyfter det svåra i att orka. Orka fortsätta driva. Inte ge upp. Kanske alldeles särskilt svårt i dessa tider. “Det är lätt att tappa hoppet när saker går bakåt, rättigheter dras tillbaka, människors frihet krymper. I den tröttheten verkar det vara lättare att föreställa sig världens undergång än ett annat sätt att leva. Det är som att vi väntar på att någon annan ska göra något. Så ... vad ska jag göra?”
Pernilla beskriver hur även hon har kämpat med orken.
– Sedan 2020, när pandemin bröt ut, har världen befunnit sig i en permakris, en längre period av parallella kriser som skapar osäkerhet och instabilitet. Världen fastnar i ekonomisk överlevnad, och frågor om utveckling, inkludering och jämställdhet får vänta. Företag fokuserar på en balanserad budget, människor prioriterar trygghet framför förändring.
Tider då många av oss bara vill lägga oss ner och vila.
– Men i stället började jag och Jenny skriva, och forma en bok.
I boken delar också Pernilla med sig av sin berättelse. En berättelse om att växa upp i en motsats. Hon som feminist och hennes lillebror som antifeminist. Vi får i texten lära oss mer om Pernillas relation med sin lillebror, som kämpade med psykisk ohälsa i många år och dog när han var 33 år gammal.
– Han levde med en ständig känsla av att samhället inte var på hans sida. Han kände sig otrygg i livet. Han hade radikaliserats genom händelser och umgänge både på jobbet, på fritiden och genom forum och budskap på nätet.
I sorgen efter sin bror växte en ny insikt fram i Pernilla.
– Jag insåg att jag inte hade lyssnat nog. Att min utopi kanske kunde ha varit hans räddning, om jag bara hade haft kraft att bära oss båda. Det är en smärtsam tanke. Men också en drivkraft. Jag vet nu, ännu tydligare, varför det är så viktigt att vi inte ger upp.
Tre saker som inspirerar Pernilla Alexandersson
- Berättelser om människor som vågar tänka annorlunda
“Jag älskar att se filmer och serier, läsa böcker eller bara hitta små exempel på sociala medier och i mitt eget liv. Det kan vara allt från min mormor till fiktiva filmer som ‘Battle Angel Alita’ eller serien ‘Self Made’ som bygger på berättelserna om en riktig entreprenör: Madam C.J Walker. Andra historiska karaktärer som Hilma af Klint eller Nina Simone är också inspirerande – från Sverige till ute i världen!” - Kvantfysik
“Det är så spännande och vi vet fortfarande så lite. Ibland när något känns hopplöst och svårt att förändra, så läser jag eller ser filmer eller föreläsningar om kvantfysik... Och konstigt nog känns mitt arbete då lite lättare.” - Brytningstider och transformation
“Jag har alltid varit fascinerad av historia och särskilt av att läsa om andra kulturer, samhällen eller viktiga brytningstider. Det kan vara när ett yrke ändrar könsnormer, som telefonist, mejerska, lärare eller programmerare. Eller större historiska händelser eller små grupper som förändrade världen, som Finska vinterkriget eller Bloomsburygruppen.”
Fotnot: Citatet i textens start är ett utdrag från ett kapitel i boken, skrivet av Viktoria Saxby, föreläsare och utbildare inom inkludering, mångfald, jämställdhet och social hållbarhet.
Bokens titel “Driv utopierna” parafraserar på Jan Carlzons boktitel “Riv pyramiderna”.
Läs mer om boken Driv utopierna
Läs mer om Add Gender, normingenjörer och Norm navigator, ett digitalt verktyg som hjälper företag och organisationer att skapa långsiktiga förändringar inom jämställdhet och inkludering.