Utmattningsdeprimerad eller bara i förklimakteriet? Det är dags att vi accepterar att det finns skillnader mellan kvinnor och mäns hjärnor. Om vi inte gör det kommer vi aldrig komma tillrätta med den ökade psykiska ohälsan för kvinnor 40+.
För cirka 10 år sedan slutade jag helt plötsligt att sova. Jag, som aldrig haft sömnproblem innan, kunde helt plötsligt inte somna. Det handlade inte om att jag till slut somnade och sov ett par timmar och sen vaknade upp och hade svårt att somna om. Jag kunde helt enkelt inte somna in. Jag drabbades också av konstiga panikattacker och kände en sådan enorm ångest som jag aldrig tidigare hade upplevt.
Allt detta var starten till otaliga besök hos vården. Men det ledde också till att jag några år senare skrev en bok om mina upplevelser blandat med en medicinsk bas, granskad av en överläkare i gynekologi/obstetrik.
Boken heter Perimenopower och handlar om förklimakteriet, det jag efter många års research insåg att jag hade hamnat i. Titeln var svår i Sverige men fungerade bra utomlands då boken snabbt såldes till flera utländska förlag och översattes till sju språk. Jag började föreläsa utomlands men i Sverige var det trögt.
Sedan dess har det runnit en del vatten under broarna.
2022 släpptes en nyutgåva i Sverige med mer fokus på kvinnors psykiska ohälsa under de reproduktiva åren. Det blev allt klarare för mig att det fanns ett samband med vår psykiska ohälsa under livet och hur vi mår i förklimakteriet. Det blev en ny titel På väg in i väggen eller bara i förklimakteriet som jag hoppas fungerar bättre i Sverige. För jag har under mina 12 års research och medverkan i internationella sammanhang som medicinsk journalist fått enorma insikter som jag vill dela med mig av. En insikt är att det inte är våra äggstockar som påverkas mest under förklimakteriet utan vår hjärna.
"Psykisk ohälsa är den enskilt största orsaken till alla sjukskrivningar i vårt land. Och kvinnor är mer drabbade än män, enligt Jämställdhetsmyndigheten"
I ett samhälle som springer snabbare än någonsin är det vi människor och i förlängningen samhället som får betala. Och det är ett högt pris både för den enskilde och samhället. Enligt en rapport från Skandia för några år sedan (2021) framgick det att samhällskostnaden för sjukskrivningar uppgår till 66 miljarder kronor. Summan ger mig svindel. 66 miljarder kronor?
I en antagen motion till Riksdagen 2021/22 beslutade man sig därför att utreda varför kvinnor är mer sjukskrivna än män. Man är överens om att ta ett helhetsgrepp om frågan. Det nämns ett antal olika faktorer som skulle kunna vara orsaken i motionen men INGENSTANS skriver man om den viktigaste faktorn av dem alla och det är att det finns biologiska skillnader mellan män och kvinnor.
Jag är ingen läkare. Jag är ingen psykolog. Jag är ingen politiker. Jag är en vanlig kvinna, orimligt intresserad av medicin, som har vigt större delen av mitt liv de senaste åren till att missionera om att vi måste börja prata mer om kvinnors hjärnor. Jag har fokuserat på förklimakteriet men beskriver hormonernas inverkan på våra hjärnor från puberteten till menopaus i min bok.
Jag är nämligen helt övertygad om att kvinnor ibland blir felaktigt diagnostiserade med utmattningssyndrom i åldern 40 plus när det egentligen handlar om att deras hormoner inte dansar tillsammans som de ska längre.
Vi tror att klimakteriet är något som inträffar när vi är 50 plus och mensen försvinner men inget kunde vara mer felaktigt än detta. Klimakteriet är ett paraplybegrepp för en period som kan vara allt från 5-15 år och det är åren INNAN mensen försvinner som är de mest turbulenta. Detta syns inte minst på antalet kvinnor 40 plus som söker hjälp för olika psykiska besvär som kan vara orsakade av hormonella svängningar i förklimakteriet. Det är också denna grupp som till stor del står för sjukskrivningarna i vårt samhälle.
Jag själv gick gråtande och ångestfylld till vårdcentralen när jag var 42. Jag kände att det var något som hände i min kropp men det var inte utbrändhet eller depression, det var jag rätt övertygad om. Blev erbjuden sjukskrivning och antidepressiva men tackade nej. Började istället researcha själv och insåg att jag hade hittat en kunskapslucka både hos vården och hos kvinnorna. I hela samhället. För jag var inte deprimerad eller på väg in i väggen - jag var ”bara” i förklimakteriet.
Tänk om allmänläkare, gynekologer, psykologer, män, kvinnor, arbetsplatser och politiker förstod hur viktigt det är att få upp det här på agendan.
Som psykologen och författaren Anna Bennich skriver på omslaget till min bok ”Äntligen ett bredare perspektiv på vad som kan hända med kvinnor 40 plus”.
Det är viktigt att vi förstår att psykisk ohälsa hos kvinnor 40 plus inte alltid handlar om stress på jobbet eller hemma, eller tidigare trauman eller gener. Ett steg i detta är att ta till sig den kunskapen som finns.
Artikel tidigare publicerad på Mindler.se
Vill ni arbeta för att minska sjukskrivningstalen?
Katarina Wilk, författare och föreläsare, brinner för att sprida den senaste forskningen inom kvinnohälsa och hur våra hjärnor påverkas av hormonsvängningar som ofta leder till feldiagnostiserade utmattningssyndrom med sjukskrivning som följd.
Comentarios